maybe a little bit
med sprängande huvudvärk, men vill inte ta alvedon
med ont i halsen, men vill inte ta strepcil
med hundra olika uppsatser att göra, men vill inte börja med en.
det släppte en hel del igår
när jag fick prata.
men det är fortfarande två vägar kvar.
en dag ska jag ringa,
men jag vill inte.
är inte redo,
just nu.
love.
dubble dot.
dot.
tell me if it´s game over, cause´ I won´t.
nu har jag kunnat landa en hel del.
även fast jag har en hel del många bollar i luften
så vet jag hur jag ska jonglera med dem för att dem inte ska falla ner på marken
fast vad händer om jag gör det?
Har jag förlorat då?
Finns nog inget svar på det.
finns det svar på något ? haha ne och ja
menmen, man kan fundera på hur mycket som helst
men det händer ju ingetning om man bara ska tänka
utan man måste ju göra.
så därför lämnar jag dig bakom mig,
och gör mitt bästa för att leva med dig i mina tankar.
det är bara att acceptera det.
men om jag har dig i tankarna och hundra miljoner andra saker,
så varför inte en annan?
ja kan spela på,
men säg till om spelet är över,
om vi eller du, eller om det var jag som slutade spela
äsh, du behöver inte säga heller.
det får vara som det är.
kan inte göra så mycket mer åt saken,
eller är det just det jag kan göra? 
just want to remember u.
ut i det mörka mörka.
ut i skogen, där vem som helst kan vara.
men mest av allt hoppas jag att det är du.
jag lovar, en vacker dag ska jag sluta hoppas
och varför inte idag? Jag hoppas det blir sol imorgon.
Då har jag inget att skylla på.
Varför kan man aldrig sluta någonsin att hoppas?
För att man tror att det finns mer att få.
jag kommer nog aldrig sluta hoppas.
så det är bara att acceptera och gå vidare.
jag har gjort det förut så varför inte en gång till?
jag saknar dig än idag, och kommer antagligen fortsätta göra.
dö, känsla, dö!
