nu börjar det gå bättre och bättre.
har vart på hemmaplan idag.
sov i tretton timmar.
tror nästan min kropp lärde vila
elle?

börjar gå lättare och lättare
att sova själv
och börja vänja mig vid tanken
att det spelar ingen roll hur långt borta man är ifrån varandra
utan att man kan känna kärlek ändå
och det är så skönt!

 jag har ju mina underbart bra vänner
vid min sida. 
 och min underbart bra familj.
vid min sida.
 och jag vet att jag har min underbart bra pojkvän.
vig min sida.

det är ju så.
hur ensam man känner sig och tror att man är
så har man så mycket bra människor runt om sig
hela tiden.
om man inte kan se det
 så har man inga ögon
om man inte kan känna det
 så har man inga känslor.

nu ska jag plugga och sedan gå iväg och träna .
blir simma idag.
saknar fotbollen.

men tänk om man fastnar vid den här känslan att vara själv?
tänk om man börjar trivas med det?
tänk om man inte kan tänka sig något annat än att vara själv?
 på något vis så trivs jag med det
på något vis är jag lite rädd för det
 men det ska jag inte vara
det får visa sig.


kärlek / din P