Varför tillåter man sig själv vara instäng i det där rummet?
Rummet där det är kolsvart
där det inte finns någon utgång
där det inte finns en enda lampa
där det inte finns någon nyckel.

Det finns ju alltid en annledning varför man kommer dit
Och vi har styrkan att tillåta oss att inte komma in i den.
Vi är starka. 
Men istället så tar vi den svaga vägen där vi inte gör något motstånd
Vi bara låter dem knuffa in oss med deras/våran grymhet
Man kan skylla på andra men i själva verket ligger det hos oss själva. 

Jag kan se en äng
En bred, stor och öppen äng där gräset är grönt och högt
Blommorna blomstar så vackert 
Jag kan leva där 
Jag hoppar runt i min vita klänning
Jag ler och jag dansar
Den här platsen. 
Det är den vackraste platsen jag vet
Dit brukar jag gå och jag kan se mig där hela tiden. 
När jag ser mig på den här ängen kan jag 
leva som att jag var på ängen i verkligheten också. 
Min äng är min verklighet. 

Vi har alltid ett val så skylll dig själv om du gör ett dåligt val.
Dåliga val behöver inte vara dåligt.
Det är bara en väg som är tuffare och om man väljer att lära sig något på den
Så kan det hjälpa hela ditt liv.
Se det inte negatift.